Iallafall så tyckte Susanne att vi skulle gå till kuratorn med en gång. Så ja, vi gick dit och jag fick prata i 10 minuter (skulle ha soundcheck sen). Susanne gav mig en stor kram, log och sa att hon tyckte om mig innan jag gick in. Det kanske låter töntigt att hon tycker om mig, jag tas ofta som lärarnas kelgris. Men det är fel, jag bara har respekt för dem och är trevlig och ärlig. Det är något många saknar. Det var mycket känslor. Ni förstår - så fort jag börjar prata om något som sårat mig ordentligt eller något jag är ledsen över så börjar jag gråta. Jag är ganska känslig. Men jag är så glad ändå. Jag sa till kuratorn att jag skiter i om folk pratar skit om mig och sånt, att jag hellre står själv än att vara med falska "vänner" som bara ljuger. Hon tyckte jag var otroligt modig. Och jag tror faktiskt att jag är det. Hon bad mig att låna en bok på biblioteket imorgon som heter Du Äger. Jag tror den kan hjälpa mig, och hoppas. Jag ska inte gå in på fler detaljer om detta, nästa möte med kuratorn ska bokas och jag ska inte direkt skriva vad de handlar om här.

Nu lyssnar jag på musik och väntar på en sak.

Dessutom har jag blivit rejält överraskad idag. Herregud, ni skulle sett hur mycket jag började le och hur chockad jag blev! Bara en som läser detta vet... Hihihi. Galet.

"Melodifestivalen" idag. Jag sjöng inte men jag måste ge beröm till min klasskompis Jasmine som stod och sjöng! Hon fick visserligen hjälp av Herman, musikläraren, och han sjöng mest och tydligast men ändå, att stå där själv mitt framme på scenen inför hela 8:an, halva 9b (de var domare) och några lärare, det är starkt! Låten vi hade var iallafall urkass. Riktigt dålig faktiskt. Vann gjorde låten Ful som framfördes av halva 8b. Den var skitbra! "Ful, ful, ful, ful men ändå ganska kul".

Annars mår jag bra. Ja, det gör jag. Det pirrar i hela kroppen vettni. Så häääärligt.

Nu ska jag lägga ut detta inlägget, för en viss någon väntar på att få läsa allt detta. *blink*