Så... Igår var det den 3:e april. Ett mycket speciellt datum.

Varför?

Jo... Det var igår exakt ett år sedan som vissa saker hände. Jag höll handen med något för första gången på riktigt. Jag kramade någon för första gången på riktigt. Jag kysste någon för första gången på riktigt. Jag fick min första riktiga pojkvän. Jag var lyckligare än jag någonsin hade varit.

Men... Igår var det också exakt 8 månader sen som det där förhållandet tog slut. Och jag var olyckligare än någonsin. Jag mådde inte bra någonstans, fruktansvärt.

MEN! Det finns något ännu viktigare med det här datumet. 

Det var igår också exakt ett halvår sen som jag och min älskade Johan kysstes för första gången. I en skog, ensamma. Den där känslan att få känna någons läppar som man drömt om att få känna i över ett år innan det ens hände. Killen jag gillat sen första ögonkastet i princip (Iallafall i 4,5 år)... Helt fantastiskt. Och idag är jag återigen lyckligare än någonsin. Jag är förlovad med världens bästa pojkvän, trots alla duster, så är det så. Alla par bråkar, även vi, men jag är iallafall lycklig och det verkar som att han är det med. Och så länge det är så - så kommer allt att gå bra. 

 Jag säger då det... 3:e är verkligen ett speciellt datum.

http://www.svenskafans.com/fotboll/maif/premiarforlust-mot-ifk-norrkoping-474828.aspx

Snabbt ihopskrivet dock, men jag är ganska nöjd ändå, trots allt bara min första...!