Ska jag vara ärlig så vet jag aldrig vad jag håller på med på skyttet. Jag vet inte vad som känns bäst, jag analyserar inte hur jag ligger när jag skjuter för om jag gör det börjar jag tänka och då skjuter jag dåligt i vilket fall som helst. Det jag vet är att jag skjuter bäst när jag skjuter alldeles för snabbt, i fälttempo, och är ganska avslappnad i kroppen. Låter geväret luta lite snett åt höger oftast (som det känns som).

Men det är aldrig något som funkar. Idag sköt jag först grymt bra på de första 10 tävlingsskotten, 98/100. Sen bara dalade det neråt och sista 5-skottsserien blev riktigt dålig, 45/50. Det minsta jag vill ha på en 5-skottsserie är egentligen 48 men det är inte så fruktansvärt lätt. Många tror att det bara är att pricka tavlan rätt hela tiden, att alltid sikta på ett och samma ställe hela tiden men det är så mycket mer! Precis allting ska vara likadant, hur du ligger, armbågarna, hur du har kinden på kindstödet, fötterna, andningen... Ja, i princip allting. Och det är inte lätt ska ni veta, att få det precis rätt.

5:a i min klass och en pokal fick jag - en värdelös. Finns faktiskt inte så många pokaler som jag är stolta över. Eller priser överhuvudtaget. Det är nog dem från Skol-SM och pokalen från Blekingeserien där jag blev delad vinnare. Blekingeserien är en hemmabanetävling i luftgevär där man skjuter 5 stycken 20-skottsserier, 1 serie i månaden ungefär kanske. De 4 bästa räknas och jag fick full poäng. Över det är jag stolt.